Det sista inlägget!
Då var vi framme vid slutet kära vänner. Detta är mitt sista inlägg i bloggen av den enkla anledningen att det är muck imorgon. Jag blir väldigt sentimental och tårögd ju mer jag tänker på att detta är faktiskt slutet på en väldigt fin saga.
Jag minns allt som om det var igår. Jag var förvirrad, ångestfylld och full av fördomar....iofs så är nog statusen densamma nu fast lite mildare. Jag kommer ihåg våra första möten med befälen och speciellt då fänrik Hagman. När vi nu ändå kom in på han vilket man alltid gör för eller senare kan jag berätta att han fick det ganska jobbigt på kompanifesten.
ALLA ville prata med honom, ALLA ville knäppa kort med honom, ALLA ville skaka hans hand o.s.v o.s.v.
Jag tänkte så här att dom får hålla på för när det var min tur att ha mitt samtal med Fk Hagman fick jag reda på det som gjorde mig till den lyckligaste pojken i världen. Fänrik Hagman tyckte under grundsoldat utbildning att JAG, Mikael Andersson var en av dom bästa i våran avdelning och att jag hade bra förutsättningar...sug på den ni ;)
Andra roliga saker som har hänt under veckan eller rättare sagt för ca 1 timme sedan i skrivande stund är att 1:a avdelning spelade ut 2:a avdelning i den prestigefyllda kompanimatchen i fotboll. 2:a avdelning hade inte en chans mot vårat "Joga Bonito" spel...vittnen säger att det var som på tv.
Där tog min fantastiska skrivglöd och inspiration slut vilket betyder att även det ALLRA SISTA INLÄGGET också börjar lida mot sitt slut. Det är lite sorgligt faktiskt för det har ju blivit en del av mitt liv och era såklart som jag nu dödar. Men ni behöver inte gråta i onödan för flera bokförlag har kontaktat mig så det kommer nog att komma ut en bok med alla inlägg. Den kommer att kosta 245:- och är självklart signerad ;)
Så för sista gången säger jag hejdå till er alla och tack för att ni tog er tid och ansträngde er för att läsa denna fina blogg.
Kom ihåg: Gör allt riktigt från början annars kommer det en fänrik bakom er som säger: Gör om, Gör rätt!
Pusshej
Jag minns allt som om det var igår. Jag var förvirrad, ångestfylld och full av fördomar....iofs så är nog statusen densamma nu fast lite mildare. Jag kommer ihåg våra första möten med befälen och speciellt då fänrik Hagman. När vi nu ändå kom in på han vilket man alltid gör för eller senare kan jag berätta att han fick det ganska jobbigt på kompanifesten.
ALLA ville prata med honom, ALLA ville knäppa kort med honom, ALLA ville skaka hans hand o.s.v o.s.v.
Jag tänkte så här att dom får hålla på för när det var min tur att ha mitt samtal med Fk Hagman fick jag reda på det som gjorde mig till den lyckligaste pojken i världen. Fänrik Hagman tyckte under grundsoldat utbildning att JAG, Mikael Andersson var en av dom bästa i våran avdelning och att jag hade bra förutsättningar...sug på den ni ;)
Andra roliga saker som har hänt under veckan eller rättare sagt för ca 1 timme sedan i skrivande stund är att 1:a avdelning spelade ut 2:a avdelning i den prestigefyllda kompanimatchen i fotboll. 2:a avdelning hade inte en chans mot vårat "Joga Bonito" spel...vittnen säger att det var som på tv.
Där tog min fantastiska skrivglöd och inspiration slut vilket betyder att även det ALLRA SISTA INLÄGGET också börjar lida mot sitt slut. Det är lite sorgligt faktiskt för det har ju blivit en del av mitt liv och era såklart som jag nu dödar. Men ni behöver inte gråta i onödan för flera bokförlag har kontaktat mig så det kommer nog att komma ut en bok med alla inlägg. Den kommer att kosta 245:- och är självklart signerad ;)
Så för sista gången säger jag hejdå till er alla och tack för att ni tog er tid och ansträngde er för att läsa denna fina blogg.
Kom ihåg: Gör allt riktigt från början annars kommer det en fänrik bakom er som säger: Gör om, Gör rätt!
Pusshej
Kommentarer
Trackback
